IT fokus Sverige – Daniel Akenine

IT och telekomföretagen presenterade på morgonen sin rapport Färdplan för tillväxt och välfärd – en uppdaterad IT politik med efterföljande debatt. Medverkande var  Eliza Roszkowska Öberg, riksdagsledamot (M); Désirée Liljevall, riksdagsledamot (S);Mats (Max(?)) (mp), (tyvärr uppfattade jag inte efternamnet). Lars-Axell Nordell, riksdagsledamot (KD); Johan Ekesiöö, VD IBM Svenska AB; Magnus Larsson, VD, Expander Wireless; Lars-Åke Norling, VD, Telenor Sverige; Erik Hallberg, chef för Mobilitetstjänster Sverige, TeliaSonera; Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör, IT&Telekomföretagen och moderator var  Johan Hallsenius, chefredaktör, Computer Sweden.

Mikael von Otter började seminariet med att presentera själva rapporten. Han påpekade att målgruppen inte är endast näringsdepartementet utan hela det politiska systemet samt lade fram ett antal skäl till varför rapporten har tagits fram. Skäl som att utveckla vår konkurrenskraft (80% av innovationer bygger på IT användning; 40% av tillväxten i samhället baseras på IT) men också att möta den demografiska utvecklingen, miljö etc.. Mikael anser att ett av huvudproblemen idag är inte  att det saknas tidigare rapporter utan snarare att det inte har gjorts något åt dem. Det gäller nu att gå ifrån ord till handling . Det måste också finnas en vision att arbeta mot; någon som saknas idag. Jämför t.ex Finland med en vision på 100 MBit till alla hushåll innan 2015.

Den första panelen som bestod av näringslivsrepresentanter fick sedan kommentera rapporten.  Erik (TeliaSonera) ser dagens IT lösningar som början på något mycket större. Visionen är 50 miljarder anslutningar till mobila nät 2020 detta skulle innebära c:a 500 miljoner anslutningar i Sverige -  en enorm ökning och naturligtvis en stor utmaning för hela vår infrastruktur.  Erik vill ha en betydligt bättre förutsägbarhet kring politiska beslut vilket skulle göra det lättare att ta stora investeringsbeslut för framtiden. Johan (IBM) tycker att rapporten är en fullständig rapport över alla områden och ser det som viktigt att agera i tid. Han tar de nya elmätare som installerats hos hushållen som exempel på hur man skulle kunna haft en större vision, te.x realtidsmätare inomhus som ger direkt feedback kring elförbrukningen.  Magnus (Expander) arbetar med att kommersialisera andras uppfinningar. Magnus gillar rapporten därför att den täcker hela samhället; tar man alla som arbetar inom IT på något sätt (lantbruk, snabbköp, polis etc…) så inser man att det är en enorm mängd människor som arbetar kvalificerat med olika typer av IT system. En retorisk fråga är om IT industrin kommer att kunna överleva i sin nuvarande form när IT blir allt mer generaliserat ? Magnus tycker inte att det finns ett driv längre kring IT frågor. Varför är det så ? Kanske är det ett resultat av kraschen 2000 så att man inte längre vågar ta i IT frågor eller kanske en attityd att IT rullar av sig själv ? Lars-Åke (Telenor) menar på att vi tror vi är världsledande på IT  (eftersom vi var det en gång). I verkligheten har vi tappat och ligger idag en bit bakom andra nationer. Telenor ser också framtiden inom telematik,  maskin till maskin kommunikation och satsar på detta.

Snabba frågor: Bedöm regeringens IT politik på en skala 1-5; Svar: Genomsnitt: 2:a. Varför är det så då ? Om IT branschen har svaren; har ni då varit dåliga på att kommunicera dessa ? Panelen tror att kanske har IT industrin varit för upptagen med att leverera för att hinna kommunicera. Kanske är det så.

Byte av panel till politikerrepresentanterna. Johan (moderator) börjar med att konstatera att rapporten andas stark kritik mot Sveriges förmåga att formulera och driva en IT politik. Instämmer panelen ?
Eliza (m)  instämmer men konstaterar också att vad hon kan se så börjar man arbeta allt mer aktivt med frågorna. Idag ligger IT frågorna utspridda på departementen och dessa börjar nu tala med varandra.Det gäller att skapa intresse hos politikerna och här har näringslivet en jättestor roll. Lars-Axell (kd) håller med om att man saknar de exakta målen. Det stämmer att de inte finns uttalade MEN han menar att det händer mer runt omkring i landet än vad man kan tro. Möjligen skulle man ha en mer uttalad samordnarroll för att få det att fungera än bättre. Mats (mp) anser att man skall vara försiktig med kritik om man inte är 100% säker på att man har rätt. Han tror också att vi just är i en övergångsfas där det råder en viss förvirrning men att detta kommer att sätta sig så småningom. Désirée (s) är beredd att stryka under allt i rapporten och ge den till Mona Sahlin.  Regeringen rör sig i snigelfart men samhället bara accelererar.

Johan (moderator) ställer frågan Vilken fråga är då viktigast och vad skall man motionera om ? Eliza(m) har ett antal olika områden hon anser är viktiga; allt ifrån IT i skolan där man måste lära ut etiska regler på nätet, IT i vården relaterat till den demografiska utvecklingen som te.x möjligheter till vård i hemmet. Lars-Axell (kd) anser skolan samt vård och omsorg som de viktigaste prioriterade områdena. Mats (mp) anser att internet nu är en förutsättning för att delta i samhället. Man måste ha access vilket också innebär att det borde ingå i socialbidragsnormen att ha tillgång till internet och en dator.  Désirée (s) ser alla punkterna som viktiga men speciellt bredband som nummer 1. Hon nämner också skolan, kanske är det dags att införa skol-pc reformen i analogi till hem-pc reformen ?

Debatten slutar och Anne-Marie Fransson (IT&Telekomföretagen) rundar av med att tacka deltagarna och lova att man under hösten tänker försöka träffa alla utskotten.

Så vad är kontentan av debatten ? Svårt att säga egentligen, positivt är att alla faktiskt ser IT som en positiv kraft i samhället och att man verkar ha både intresse och energi att fortsätta utveckla nya tjänster med IT. Personligen kan jag dock känna att det ändå ifrån alla saknas en sammanhållen vision kring vad man skall göra och hur vi egentligen vill att IT –samhället 2.0 se ut. Men visst, i rättvisans namn är det inte enkelt att skapa en sådan vision när vårt samhälle förändras så snabbt som det gör. En fråga som dock negligerades av alla men som kommer att kräva ett superfokuserat arbete de närmsta åren är att se till att alla dessa nya IT-tjänster och alla de nya 500 miljoner nya uppkopplade enheter som kommer finnas i nätet 2020 klarar av framtidens IT attacker. Jag är delvis färgad av dessa frågor då jag arbetar tillsammans med MSB kring informationssäkerhet men, men, men det är viktigt, viktigt, viktigt och verkar passera debatten så därför vill jag lyfta det.

Annars riskerar vi att skapa ett så pass sårbart samhälle 2020 att vi ger förutsättningar för någon att skapa en stor röd knapp med namn “Sverige” på som kan slå ut stora delar av vår vision via en riktad IT attack.

Spenderar några dagar i Visby på Almedalsveckan. För den som inte vet så är Almedalsveckan en häxkittel av olika åsikter och debatter kring frågor som påverkar vårt samhälle. Självklart är IT en del i detta och några IT relaterade event pågår här. Var under morgonen på debatten “Smartare välfärd med IT”.

Det som deltog var Magnus Höij chefredaktör för Internetworld, Johan Ekesiöö, VD, IBM Svenska AB, Gunnar Axén, Riksdagsledamot (M), Magnus Kolsjö, politiskt sakkunnig hos Mats Odell, Professor Magnus Henrekson, VD, Institutet för Näringslivsforskning, Ylva Hambraeus-Björling, VD, Apotekens Service AB och Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande, SKL.

Här kommer ett referat av seminariet.  (se även IDG)

Magnus Henrekson börjar med att fokusera på IT i vården. Vård är världens mest komplicerade produkt. Komplexiteten har i sin tur skapat ett silosystem där funktioner ligger isolerade ifrån varandra. Hur kan en entreprenör använda en sådan struktur? Svar: det kan man inte vilket hindrar innovation av nya IT system inom vården. I grunden ligger problemet att inga IT system inom vården är byggda för nationella system i åtanke. Bara att införa nationella register skulle vara en enorm fördel för hela vården. Under tiden blir vården allt mer komplex. Mer avancerade vårdkedjor skapas och det stora misstaget är att tro att det finns  stordriftsfördelar inom vården. Ex: Sammanslagningen av Huddinge och Karolinska ser Magnus som ett misslyckande. Lösningen är att låta pengarna följa patienten istället (som friskolorna)

Under min tid som IT-chef på Karolinska så diskuterade vi sällan ovan perspektiv. Anledningen var enkel – vi hade andra frågor som var mer relevanta  – tekniska frågor primärt. Infrastruktur skulle komma på plats; telemedicin provas, digital diktering accelereras. Rimligen har detta idag nått en mognadsfas och vi kan nu gå vidare.

Johan Ekesiöö fortsatte sedan med att ifrån ett leverantörsperspektiv kommentera två saker primärt.

1. Vid nya system och funktioner så detaljstyr beställare. Antalet skall-krav är oproportionerligt och kan vara motsatta vilket skapar ett problem att leverera bra system. Beställare vågar helt enkelt inte annat än detaljstyra.

2. Vi behöver en bättre styrning kring e-frågor. Vi behöver en CIO för staten helt enkelt.

Johan Axén tog sedan vid och håll med om mycket som tagit upp men lyfte upp utmaningen med att hanterar stora långsiktiga investeringar. Visst; upphandlingen inom offentlig sektor måste bli bättre men den viktiga frågan är att rätt beslut tas på rätt nivå. Politiker bör sätta visionen men bör inte detaljstyra dessa frågor. T.ex inom nationell e-legitimation.

I alla sådana diskussioner tror jag det är viktigt att inse att IT skiljer sig ifrån de flesta andra tjänster på ett sätt. Dels består IT av  infrastruktuella tjänster som är dyra att implementera; vad värre är – de är otacksamma  också. Du kan arbeta i år utan att kunna visa på resultat – helt enkelt därför att de värdeskapande applikationerna inte kan byggas innan infrastrukturen finns där. För att kunna bygga innovativa IT system så bör man rimligen kontrollera infrastrukturen centralt (CIO, e-delegation, you name it) men behålla möjligheter för entreprenörer att använda denna lokalt i egna värdeskapande applikationer . Därför är rimligen styrning av IT infrastukturen relevant. Men så fort man kontrollerar fel saker så blir det kontraproduktivt.

Carola Gunnarsson lyfte sedan upp frågan kring vården igen genom att fråga sig vem som egentligen utför vården i Sverige. Idag sköts den nämligen till 3/4 av anhöriga och vilket IT stöd finns egentligen för dem ? Läkemedel kostar idag 21 miljarder per år och c:a 10 miljarder av den summan är felaktigt utskrivna läkemedel. Man vet inte om att de sedan är utskrivna; etc… Var finns IT stödet för detta ? Grunden är inte teknik utan samverkan.

Magnus Kolsjö fortsatte med att presentera sig som en tjänsteman och politiker. Han anser att det behövs mer mod att testa nya lösningar inom IT och att detta också är ett generationsproblem. Som exempel; idag när IT diskuteras så diskuterar man egentligen upphovsrätt. I Sverige kan man bara diskutera en sak åt gången; ergo debatten om e-tjänster har fått stå åt sidan. Han tror inte heller på medborgarportaler som tidigare har diskuterats i panelen; dessa känns helt enkelt inte moderna.

Slutligen så lyfte Ylva Hambraeus-Björling synpunkten att IT är bara stöd för något annat; det är verksamheter som skall utvecklas. Ex: handla inte teknik; handla funktioner. Inom vården är IT väldigt effektivt enskilda produkter men inte i vårdkedjan. Hon lyfte också frågan kring upphovsrätt som exempel där hon anser att man måste ta tillvara på vad ny teknik kan möjliggöra inte motarbeta den.

Carola har en intressant åsikt kring de anhöriga som jag inte tänkt på. De är inte direkt inkluderade i de IT system som vi skissar för framtiden. Delvis är förklaringen rimligen att de inte har så stort behov av IT stöd som diagnostik och utredning kräver. Likväl är det en “viewpoint” att fundera på. Jag kan hålla med Magnus att medborgarportaler antagligen är för  “omoderna” idag och även Carola talar om hur man integrerar social IT i produktiv IT. Jag upplever dock att man har en övertro kring vad dessa medier kan åstadkomma. Vi lever i en överladdad värld av information och nästa steg inom dessa medier blir rimligen att filtrera bort “brus” av information. Är man inte tillräckligt relevant så fastnar man obönhörligen i dessa filter. Slutligen så får jag bara hålla med Ylva, idag borde man ifrån politiskt håll fokusera på funktioner och användandet av IT – inte diskutera teknik och licensmodeller. Frågor som inte kommer skapa nya lösningar men som är enkla att diskutera.