Skriv ut ett par skor – tekniken som förändrar allt

Det är knappast en överdrift att påstå att informationsteknologi och internet har haft en enorm påverkar på hur vi lever. Utan IT hade den globala ekonomin varit en skugga av hur den ser ut idag. Du och jag hade haft helt andra typer av arbeten, produktiviteten i samhället hade legat på mycket lägre nivåer och du hade inte haft alla de prylar eller den information som du har vant dig vid.

Om du, som jag, är runt 40 och reflekterar kring vilka större kapitalprylar din familj hade när du växte upp så handlade det förmodligen om en bil, cykel, ett hus och en TV. Mycket mer fanns det inte utrymme för. Saker kostade för mycket att tillverka för att de skulle kunna säljas till konsumenter.

Idag har globaliseringen sänkt priserna på de flesta prylar till under 10.000 kr och i många fall till under 1.000 kr. En prisnivå där konsumenter börjar köpa. Idag kan alla vara musiker, författare eller filmare med professionell kvalitet och snart kommer nästa pryl nå denna prisnivå och prylen heter 3D-printer.

Ergonomisk Timberland-sula utskriven av en Spectrum Z510 3D-printer.
Kostnad c:a 250 kronor och tillverkningstid 90 minuter.

Industriell tillverkning har under lång tid byggt på begreppet ”economy of scale”. Principen är enkel: bygg en fabrik som kan tillverka miljoner exemplar av en kamera för en global marknad och priset för kameran kommer minska baserat på de enorma volymerna – inom IT ser vi idag samma tankar komma med Cloud Computing.

3D-printrar kommer skapa nästa industriella revolution men intressant nog fungerar det enligt motsatt idé. Du kommer producera alla dina prylar hemma i ditt vardagsrum istället och priset för att tillverka en sak blir samma som för tusen och de ekonomiska skalmodeller vi är vana vid kommer inte längre att fungera som förut.

Hur fungerar en 3D-printer?

Det finns flera olika typer av tekniker för en 3D-printer men en av de vanligaste är att se på ett föremål som ett objekt bestående av mycket tunna skivor. 3D-printrar kan idag bygga upp föremål – lager för lager – med en precision på tiondelar av en millimeter genom att använda plast eller metallpulver och stegvis få varje lager av pulvret att stelna och bilda ett föremål.

Ladda ner en modellbeskrivning till din dator och klicka på PRINT; ut kommer en reservdel till din bil, en ny brödkniv, en designad vas eller en lampa. 3D-printern kan du ha på ditt kontor eller i en garderob.

Vill du kunna skriva ut större föremål – en cykel, en bil eller en kanot så behöver du en större och dyrare printer som kräver större utrymme. När en sådan printer finns på plats så kan den skriva ut nya printrar till dina grannar. Än så länge är inte printrarna tillräckligt avancerade för att kunna skapa alla typer av material, men tekniken utvecklas och nya typer av pulver som simulerar olika elektriska egenskaper, glas, tyg, trä är bara en tidsfråga.

Vad händer med ett samhälle utan produktion?

Vad händer i ett samhälle där det inte finns något behov av fabriker för tillverkning längre, där priset för att skriva ut en Rolexklocka är samma som vilken klocka som helst? Finns det något behov att leva i städer när vi inte behöver människor som går till produktionsanläggningar? Hur skapa man värde i ett sådant samhälle?

Svaret är att värdet finns i designen, i att konstruerar saker som människor vill skriva ut. Men hur kan man skydda denna design när den är digital och kan masskopieras?

Sanningen att säga så tror jag inte någon egentligen kan föreställa sig hur konsekvenserna för samhälle, ekonomi och arbete kommer se ut när 3D-printrarna kommer kunna skriva ut allt vad du önskar.

Vem förstod vad Internet skulle göra med samhället för 40 år sedan?

Fotnot: Även postat på trendspaning.se

Om virtuella pengar…

Hur virtuella pengar fungerar och varför du inte skall försöka generera dem.clip_image002

Vad är pengar egentligen? På sätt och vis en fantastisk innovation som inte är uppenbar om du tänker efter. När du ger mig en papperslapp med texten 100 kr (men som kanske bara kostar 1 kr att tillverka) så har vi överfört ett värde som vi båda är överens om vad det är värt.

Det har tagit oss lång tid innan vi hamnade i den situation vi befinner oss i idag. I början av resan fungerade en valuta med guld som bas för pengar – du hade t.ex. rätt att växla in pengar till guld om du ville och på så sätt garanterades pengarnas värde. Att man valde guld som bärare av värde beror framförallt på att den är svår att hitta och därmed minskar du risken att du utarmar värdet. Efter ett tag så behövde vi dock mer pengar än det fanns guld och man blev tvungen att frikoppla guldet ifrån pengar. Sverige äger dock fortfarande runt 170 ton guld lagrat på hemligt ställe och som väldigt få känner till var det finns.

En intressant fråga kan dock ställas: Måste en valuta fungera på det gamla sättet i den nya digitala värld vi befinner oss i idag? BitCoin.org är ett nytt spännande sätt att försöka skapa en ny digital valuta ifrån scratch men med en mängd fördelar jämfört med andra valutor, en del nackdelar också – men de återkommer vi till.

BitCoin: Hur fungerar det?

Projektet skapades för c:a 2 år sedan med målsättningen att skapa en ”peer-to-peer” valuta bestående av ettor och nollor där riktigt värde kan skickas mellan användare utan att någon tredje part är inblandad. Det finns flera utmaningar med att skapa ett sådant system förstås. Var kommer valutan ifrån? Hur hindrar du att den skapar inflation? Hur reglerar du den? Hur stoppar du någon att inte använda samma pengar två gånger? Hur stoppar du människor att bedrägligt skapa ny valuta? Alla dessa frågor har BitCoin försökt lösa och låt oss se på hur de är adresserade i tur och ordning.

BitCoin system skapades av en japans kryptolog vid namn Satoshi Nakamoto som är anonym (möjligen en fiktiv person) och består idag av ett nätverk av datorer (din eller min) sammankopplade via ett program med öppen källkod där alla står i konstant kommunikation med varandra. Systemet kan skapa nya pengar och gör också detta i en förutbestämd takt. Alltså : Pengar kan skapas i systemet av sig själv och ges till dig – något som också har hänt andra valutor: t.ex. skapades pengar genom att du gick in i en gruva och hackade dig fram till guld. När du hittade guld så skapades plötsligt pengar som tillföll upphittaren. Men det krävde en hel del arbete och BitCoin använder delvis detta koncept kring arbete.

Det skall vara svårt att skapa pengar.

Koncept

Men först lite mer bakgrund. För mer än tio år sedan föreslog en engelsk kryptograf, Adam Back, en metod som heter Hashcash. Hashcash kan användas för att ”bevisa att du utfört ett arbete” – d.v.s. din dator måste göra något beräkningsintensivt som kostar dig någon slags arbete och kunna bevisa att den utfört detta arbete. T.ex. kan datorn vara tvungen att skapa ett hashvärde av ett epostmeddelande där denna hash måste innehålla ett antal nollor i början. För att skapa detta måste du göra ett stort antal beräkningar vilket kommer ta en stund att utföra – något som skulle kunna vara ett sätt att stoppa e-postspam. Om du behövde göra en sådan beräkning på de mail du skickar så skulle din laptop kanske göra en sådan kalkyl på 3 sekunder och knappt märka det – en skräppostsändare som skulle skicka 100-tusentals mail skulle behöva vänta kanske en månad innan han var färdig. Idén föll naturligtvis på att det finns mängder med legitima skäl att skicka massmail som skulle få liknade problem och det är svårt att komma runt. Backs koncept kring ”bevis av arbete” återanvänds dock i BitCoin systemet.

Ännu lite mer bakgrund innan vi går igenom hur en BitCoin skapas. Det finns i BitCoins system ett koncept som heter ”block”. Dessa ”block” är en kollektion av transaktioner som skapats i systemet. Alla noder i nätverket håller hela tiden på att försöka skapa dessa ”block” genom att skapa en hash av transaktionerna (och tidigare block) som måste följa vissa regler. Den som först lyckas får av systemet en belöning på 50 BitCoins vilket kan jämföras med att hitta guld. Du har fått ett värde ifrån ingenting!

Alla block är låsta till varandra genom att de innehåller varandras hash vilket skapar en kedja av block som inte går att bryta eller manipulera. Iden bygger delvis på samma teknik som ligger bakom SecureLog – mitt patent ifrån 2005 och som idag används för att säkra upp loggar hos t.ex. banker.

Så: Blir jag rik genom att starta min klient och börja försöka generar pengar? Nej, det är en direkt dålig idé. Idag finns det knappast någon mening längre att använda en CPU, det finns personer som bygger kluster av grafikkort designade att göra bitcoins beräkningar – dessa betydligt snabbare än din CPU och kommer vinna över dig – det kommer förmodligen ta år innan du lyckas skapa egna pengar. Med andra ord: när du läser det här är det försent att ”hitta guld”. Systemet korrigerar sig dessutom själv över tiden så att det blir svårare att skapa nya BitCoins när folk blir skickligare på att skapa dem och adderar mer beräkningskraft i systemet. Systemet skapar c:a 300 BitCoins i timmen och din sannolikhet att få några är din processorkraft i förhållande till hela systemets processorkraft.

Systemet kommer också anpassa sig, om man idag får 50 BitCoins för en beräkning så får man bara 25 stycken när 210 000 blocks har skapats. Vi ser alltså en halvering av belöningen och den fortsätter – systemet kommer inte kunna skapa mer än 21 miljoner BitCoins och under de första 4 åren kommer hälften av dessa att skapas. Vad händer om detta är för lite och man behöver mer pengar då? Jo, då finns det i systemet en möjlighet att använda delar av BitCoins ända ner till den 8:e decimalen. Värdet ökar alltså om behovet växer och du kan börja använda milliBitCoins istället.

Att utföra en betalning eller få betalt är relativt komplext, systemet måste naturligtvis se till att du inte kan använda samma BitCoin två gånger. Lösningen är en kombination av PKI och publika transaktioner. Alla i systemet är vittne till transaktionerna och du använder din egna publika nyckel i kombination med den publika nyckeln för mottagaren och signerar. Transaktionen låses sedan i ett block och kan sedan inte dubbleras. Notera att transaktionen utförs fullkomligt anonymt. Inget vet vem som skickade pengar eller vem som fick dem.

Skall du köpa BitCoins ?

Ok, skall du då börja investera i BitCoins? Alla håller nog med om att det är en klassisk spekulationsekonomi i början av skapandet av valutan – samtidigt – om systemet håller och blir accepterat kommer valutan stabiliseras. Jag tror dock det finns flera saker som talar emot att det kommer lyckas lyckas som systemet ser ut just nu och det handlar om risk.

Risken är att du blir bestulen: Dina BitCoins representeras av en datafil på din hårddisk – denna kommer bli föremål för attacker ifrån diverse trojaner, webhacks och social manipulation. Och nej; det spelar ingen roll om du använder Mac, Windows eller Linux, du kommer vara ett potentiellt offer för hackare som vill ta något du har på din dator. Blir du bestulen så kan du inte heller bevisa att du ägde pengarna från början eller vem som tog dem – alltså riskfritt för en tjuv om han lyckas.

Risken är att det förbjuds: Systemet har en potential att sabotera de ekonomiska samhällssystem som finns idag och som samhället baseras på. Det omöjliggör en mängd av de beskattningssystem som finns idag. Det är naturligtvis möjligt att förbjuda detta på ett sätt som skulle marginalisera valutan även om det vore ett stort steg.

Risken är att någon till slut hittar ett sätt att hacka systemet. Skulle du t.ex. hitta ett sätt att skapa nya BitCoins utan att följa reglerna så blir alla BitCoins naturligtvis värda noll och systemet kollapsar. Notera att igen dock lyckats hitta ett hål i systemet än så länge.

Slutligen: Försök inte generera egna pengar i systemet – du slösar processorkraft och energi som kan användas till något nyttigare och du är redan för sent ute.

Hur som helst – det skall bli intressant att följa framtiden för systemet.

Inuti ett av världens största datacenter.

 image 

Jag är just återkommen ifrån ett besök i Dublin och Microsofts nya “mega datacenter” i Europa. Datacentrat är en rigoröst bevakad och säkrad byggnad och ett av världen största och modernaste datacenter ur alla aspekter. Datacentrat kommer vara basen för att driva alla Microsofts söktjänster som Bing, onlinetjänster som BPOS och vår nya molnplattform Windows Azure i Europa. Det är en otrolig känsla att komma in i kärnan av byggnaden och se rack efter rack efter rack ; det ger en insikt om hur kritiskt det är att detta faktiskt aldrig går ner. Utmaningarna för ett datacenter i den här klassen handlar inte bara om att bygga en avancerad serverhall utan om att bygga en struktur som kan supportera servrarna driftsmässigt och säkerhetsmässigt. T.ex måste man hantera ett strömavbrott och ändå kunna mata datahallen via batterier. Batterier som kan skjuta ut ett respektabelt antal megawatt under tillräcklig många sekunder tills man hinner koppla in ett antal gigantiska generatorer som kan ta över. Säkerheten kring att hantera denna energi är prio nummer ett – gör du misstag så blir det inte mycket kvar av dig.

Några fakta om detta otroliga centra:

  • Kostnad att bygga: c:a 3 800 miljoner kr
  • Ett av de största byggprojektet i Irland på länge med c:a 2 100 byggarbetare och en byggyta på närmare 30 000 m2.
  • Ett kylsystem (se gulmarkering på bilden ovan) som endast bygger på kall Irländsk luft ger stora energivinster och en vattenförbrukning som bara är 1%(!) av traditionella datacenter. (första gången Irland har nytta av sitt dåliga klimat :-) )
  • Blev i  September utsett som en “best practice” i “European Commission’s Sustainable Energy Europe Campaign”
  • 5,4 megawatt effektiv drift ; uppgraderingsbart till 22,2 megawatt
  • Energin utnyttjas maximalt och Microsoft är ett av de största leverantörerna som följer “European Union (EU) Code of Conduct for Data Centres” kring utnyttjade av energi i datacentrat.

Säkerhetssystemet i byggnaden är rigoröst med avancerad övervakning och digitala lås. Skall bli spännande att se vad som händer när Windows Azure börjar spinna upp i hallarna.

- Ge det vad det tål !

Andra om datacenter

Google nästa företag som hoppar på Software + Services trenden ?

För två år sedan beskrev Ray Ozzie en vision för framtiden där tjänster på Internet och mjukvara på klienten samarbetar för att skapa en ny och bättre användarupplevelse. Applikationer som både kan utnyttja de fördelar som din hårdvara kan ge (snabb dataaccess, GPU, fysisk säkerhet,…) och de fördelar som Internet kan ge (samarbete, transparens, global access,…) en vision för framtiden som han valde att kalla Software + Services. De senaste åren har allt fler företag som tidigare hävdat att tjänster på webben är det enda relevanta långsamt börjat ändra strategi och börjar komma till insikt att klienten tillför en viktig dimension som man ibland inte vill leva utan.  Verkligheten visar gång på gång att användare vill ha både applikationer och internettjänster. Minns ni fortfarande Apples initiala strategi att stoppa möjligheten att bygga applikationer för Iphone då man ansåg att dessa skulle kunde köras via den inbyggda webbläsaren? Det tog inte lång tid innan användarna krävde riktiga applikationer i operativsystemet istället vilket såklart blev basen för App Store. 

Hmm, vad hände med visionen att den enda man behöver är en webbläsare ?

Senaste företaget verkar vara Google som med Android och  Chrome OS  också förstått att operativsystemet är viktigt. Det verkar dock oklart vad man egentligen menar med Chrome OS  och jag vill ogärna kommentera något som inte finns men tydligen menar man något slags webbcentriskt operativ som utnyttjar både webben och klienten.

Hmm, vad hände med visionen att den enda man behöver är en webbläsare ?

Finns det användare som bara behöver en webbläsare ? Absolut; men idag hör vi också en annan vanlig feedback ibland många netbookanvändare: man vill göra allt mer, man vill inte begränsa sig och i slutet av 2010 eller 2011 så kommer rimligen inte netbook’s att se ut som de gör idag utan behöva anpassa sig till nya krav.

Framtiden går snabbt framåt med nya hårdvaruarkitekturer som kommer ge framtidens operativ helt nya möjligheter och det gäller att ständigt forska och innovera kring hårdvaruarkitekturen som bas annars finns det risk att man inte hänger med eller som t.ex Mary-Jo Foley reflekterar:  ”Will Google’s Chrome OS look rusty by late 2010?” 

Jaha, så vad vill  då användare ha av sin dator 2010 säger du då  ?
- Svaret är enkelt: Man vill ha ALLT !

Vad blir viktigt i en värld av flera processorkärnor ?

Intel släppte i somras sina två första 4-kärniga processorer för bärbara och världen tar ytterligare ett steg mot en hårdvaruarkitektur där program som inte kan utnyttja parallellexekvering får allt svårare att motivera varför. Inom en framtid kommer vi se 16, 32, 64, kanske 1000-tals kärnor i processorerna. Priset för en beräkningscykel kommer att gå mot golvet; men bara för dem som vet hur man utnyttjar arkitekturen (vilket är svårt).

I framtidens systemutveckling så blir följande ord relevanta:

1. Energi (hur ser jag till att inte slösa bort tomma exekveringscykler)

2. Utvecklarproduktivitet (hur bibehåller jag produktivitet när programmering blir 2-3 ggr mer komplex)

3. Tillförlitlighet i mjukvaran (speciellt om du har 1000-tals kärnor att debugga samtidig)