Kategoriarkiv: IT

Vad gör du under de 0,1 procent då molnet inte finns?

Ifrån trendspaning.se

Högautomatiserade molntjänster är sannolikt betydligt säkrare än din nuvarande drift. Men det betyder inte att risken är noll. Här får du tre regler att komma ihåg för det du helst vill glömma.

Jag har under den senaste tiden mött flera människor och företag som lägger upp sina system i molnet och sedan glömmer allt man lärt sig om riskhantering. Man föreställer sig en arkitektur där system och data kommer vara garanterat tillgängliga från idag till slutet av vårt kända universum.

Och även om det naturligtvis är en ambition, så är verkligheten tyvärr annorlunda. Även molnsystem kommer att ligga nere i perioder och det oberoende vilken leverantör man väljer – om det så är Microsoft, Amazon, Google eller IBM.

image

Studerar man de SLA:er som finns för de stora molntjänsterna, ser man att de landar på runt 99.9 procents upptid – något som har visat sig vara en rimlig uppskattning för arkitekturer på de molnplattformar man har idag.

Dagens molnplattformar är byggda för att vara distribuerade, geolokaliserade och speglade, det finns både redundans och trippelredundans för data och bearbetning, vilket reducerar risken för att något ska gå fel: men den går aldrig ner till 0. Den kan aldrig gå ner till 0. Det finns alltid händelser som kan inträffa, hur osannolika de än kan tyckas vara.

För dig som väljer högautomatiserade molntjänster från de stora megadatahallarna är den goda nyheten att du förmodligen får betydligt bättre driftssäkerhet än vad du har idag. Men det innebär inte att du inte längre behöver ta något personligt ansvar. Det är kanske en självklarhet, men ändå värt att påpeka.

Det kan vara på sin plats med några regler om molnet och driftsäkerhet.

Regel 1: Att du har valt en molntjänst innebär inte att du inte behöver planera för nedtid

Din planering kan naturligtvis vara inte göra någonting alls – att låta dina tjänster vara nere tills de kommer tillbaka (för det gör de). Men om tjänsten är viktig, om den påverkar liv, så måste du ha en plan B att falla tillbaka på så att du inte står handfallen.

Regel 2: Molntjänster ska inte ses som en billig försäkring mot ekonomiska konsekvenser

Jag tror att de flesta inser att det är orimligt att låta molnleverantörerna stå för hela den kommersiella förlusten när din tjänst ligger nere.Det är inte rimligt att betala hundra kronor för en molntjänst och sedan förvänta sig att leverantören skall betala miljoner om tjänsten ligger nere i en timme. Det låter för bra för att vara sant och är det också naturligtvis.

Sanningen är att du måste ta ansvar för din egen affärsrisk – på samma sätt du alltid har gjort.

Regel 3: Botemedlet mot nedtid är transparens

Det viktigt när någonting händer är transparens; både ifrån molnleverantören och ifrån dig till dina användare. Att som kund få uppdaterad information om vad som faktiskt händer när något går fel, status och planerad lösning är ett måste för att hantera konsekvenserna på bästa sätt.

Behöver jag gå ut med ytterligare information till mina kunder? Behöver jag gå över till manuella processer eller peka om till ett backupsystem?

Om du har en strategi för att hantera nedtider även i molnet så kommer du också märka att du kan hantera dina egna relationer och affärsrisker bättre.

Under de 0,1 procenten sitter alla i samma båt.

Skriv ut ett par skor – tekniken som förändrar allt

Det är knappast en överdrift att påstå att informationsteknologi och internet har haft en enorm påverkar på hur vi lever. Utan IT hade den globala ekonomin varit en skugga av hur den ser ut idag. Du och jag hade haft helt andra typer av arbeten, produktiviteten i samhället hade legat på mycket lägre nivåer och du hade inte haft alla de prylar eller den information som du har vant dig vid.

Om du, som jag, är runt 40 och reflekterar kring vilka större kapitalprylar din familj hade när du växte upp så handlade det förmodligen om en bil, cykel, ett hus och en TV. Mycket mer fanns det inte utrymme för. Saker kostade för mycket att tillverka för att de skulle kunna säljas till konsumenter.

Idag har globaliseringen sänkt priserna på de flesta prylar till under 10.000 kr och i många fall till under 1.000 kr. En prisnivå där konsumenter börjar köpa. Idag kan alla vara musiker, författare eller filmare med professionell kvalitet och snart kommer nästa pryl nå denna prisnivå och prylen heter 3D-printer.

image

Ergonomisk Timberland-sula utskriven av en Spectrum Z510 3D-printer.
Kostnad c:a 250 kronor och tillverkningstid 90 minuter.

Industriell tillverkning har under lång tid byggt på begreppet ”economy of scale”. Principen är enkel: bygg en fabrik som kan tillverka miljoner exemplar av en kamera för en global marknad och priset för kameran kommer minska baserat på de enorma volymerna – inom IT ser vi idag samma tankar komma med Cloud Computing.

3D-printrar kommer skapa nästa industriella revolution men intressant nog fungerar det enligt motsatt idé. Du kommer producera alla dina prylar hemma i ditt vardagsrum istället och priset för att tillverka en sak blir samma som för tusen och de ekonomiska skalmodeller vi är vana vid kommer inte längre att fungera som förut.

Hur fungerar en 3D-printer?

Det finns flera olika typer av tekniker för en 3D-printer men en av de vanligaste är att se på ett föremål som ett objekt bestående av mycket tunna skivor. 3D-printrar kan idag bygga upp föremål – lager för lager – med en precision på tiondelar av en millimeter genom att använda plast eller metallpulver och stegvis få varje lager av pulvret att stelna och bilda ett föremål.

Ladda ner en modellbeskrivning till din dator och klicka på PRINT; ut kommer en reservdel till din bil, en ny brödkniv, en designad vas eller en lampa. 3D-printern kan du ha på ditt kontor eller i en garderob.

Vill du kunna skriva ut större föremål – en cykel, en bil eller en kanot så behöver du en större och dyrare printer som kräver större utrymme. När en sådan printer finns på plats så kan den skriva ut nya printrar till dina grannar. Än så länge är inte printrarna tillräckligt avancerade för att kunna skapa alla typer av material, men tekniken utvecklas och nya typer av pulver som simulerar olika elektriska egenskaper, glas, tyg, trä är bara en tidsfråga.

Vad händer med ett samhälle utan produktion?

Vad händer i ett samhälle där det inte finns något behov av fabriker för tillverkning längre, där priset för att skriva ut en Rolexklocka är samma som vilken klocka som helst? Finns det något behov att leva i städer när vi inte behöver människor som går till produktionsanläggningar? Hur skapa man värde i ett sådant samhälle?

Svaret är att värdet finns i designen, i att konstruerar saker som människor vill skriva ut. Men hur kan man skydda denna design när den är digital och kan masskopieras?

Sanningen att säga så tror jag inte någon egentligen kan föreställa sig hur konsekvenserna för samhälle, ekonomi och arbete kommer se ut när 3D-printrarna kommer kunna skriva ut allt vad du önskar.

Vem förstod vad Internet skulle göra med samhället för 40 år sedan?

Fotnot: Även postat på trendspaning.se

Dags att återkalla aporna ?

Hur fattar du egentligen beslut? Som alla andra naturligtvis. Dina beslut fattas av din hjärna baserat på någon typ av stimulans eller information. Mängden tillgänglig information inför beslut ökar nu lavinartat. Innebär det bättre beslut?

Exakt hur mönster av neuroner skapar minnen, hur de modifieras eller tillsammans skapar dynamiska kognitiva processer är inte uppenbart. Att det finns tydliga begränsningar i din förmåga att använda alla all information och fakta omkring dig för beslut är dock uppenbart. I genomsnitt så klarar du av att hantera fem fakta per beslut – vilket i sig är en prestation. Våra IT-system ger oss dock ofta 100-tals.

1.000 faktauppgifter inför en diagnos

Ett exempel på där fakta börjar bli en allt större utmaning att konsumera är inom sjukvården. Om du som läkare får 10,20 eller 100-tals fakta från IT-systemen för att fatta ett diagnosbeslut – är all dessa fakta till nytta? Du kommer knappast kunna använda dem alla på ett effektivt sätt.

William Stead vid Vanderbilt University prognostiserar att antalet tillgängliga fakta om en patient inför en diagnos kommer stiga till uppemot 1.000 fram till år 2020.

image


Visualisering nytt tillväxtområde

Det är uppenbart att våra traditionella IT-system och sättet de hanterar och visualiserar information är för grova och förenklade idag och att någonting annat måste ersätta dem. Rimligen kommer produkter för visualisering, expertsystem, dataanalys etcetera att se annorlunda ut om några år. Teknik som semantik och intelligentare beslutstöd måste rimligen utvecklas vidare för att kunna ge användare av framtidens IT-system nytta av all denna fantastiska information som finns överallt omkring oss.

image

Blir beslutsfattande alltför komplext genom informationsexplosionen, så kommer återigen aporna som kastar pil tillbaka som ett intressant alternativ.

Från: TrendSpaning.se

Hur pass bra prestanda har molnplattformarna ?

Det börjar dyka upp lite nya tester över hur pass bra prestanda de nya molnplattformarna verkligen kan leverera. Bland annat den här. Det är intressant att se att det verkar skilja ganska kraftigt vilket gör att det blir en relevant parameter att ta hänsyn till. Både Amazon och Azure är ganska likvärdiga medan AppEngine verkar falla ur.

Scalability

(diagram ifrån: http://highscalability.com/blog/2010/5/26/end-to-end-performance-study-of-cloud-services.html) Andra skriver mera här